söndag 4 februari 2018

Bakom Boken - "Sjusiffrigt"

Intervju med Anna Karolina




Bild: Anna Karolina

Jag mötte Anna på Bookmarks julmingel i december 2017. Vi pratade kort i vimlet och sedan har denna intervju skett via mail, då Anna varit utomlands.

Jag blev helt såld då jag läste hennes senaste bok och kunde inte sluta. En riktig bladvändare! Så nyfiken på att få veta mer om författaren.

Vem är hon egentligen, Bakom Boken?






Tre ord för att beskriva dig själv?

Lugn, Disciplinerad, Dagdrömmare.
(Enligt sådana där psykologiska färgtest så är jag röd.)

Du debuterade 2014, vad var det som fick dig att skiva en bok?

Jag fick en impuls att skriva om händelser jag varit med om som polis, framför allt saker som idag går under #metoo. Med tiden förändrades impulsskrivandet till något mer seriöst.

Pressbild: Bookmark


Vad har du för utbildning i att skriva?

Två korta kurser på Skrivarakademin. Två års högskolestudier på Författarskolan i Lund. Samt otaliga förhör med gärningsmän, målsägare och vittnen som inte går att förringa.


Hur ser din skrivprocess ut? En vanlig skrivdag?

Det beror på vilken fas av processen jag befinner mig i. Men jag skriver dagtid, när barnen är i skolan.

Hur lång tid tar det generellt från idé till färdig bok?

Ett år.

Hur fick du idén till boken ”sjusiffrigt”?

Jag ville ha kvinnor som gärningsmän, istället för offer som de oftast är i kriminalromaner. Det var utgångspunkten.


Vilka är huvudpersonerna i boken? Berätta om karaktärerna?

Julia Lang, läkare, har förlorat sin familj i en trafikolycka.
Carla Bergman, äger en tatueringsstudio, tuff på ytan men mjuk inuti.
Nikolina Rosenqvist, äger en fallskärmsklubb, äventyrare.
Carsten Hugo, polisinspektör som har svårt att hitta rätt kvinna.
Troy Erixon, miljärdär som ofta syns i vimlet.


Vem av kvinnorna är mest lik dig? Varför?

Julia Lang. Därför att jag hade också kunnat inleda en affär jag från början visste var omöjlig.


Det här är din fjärde bok, vad anser du vara den största skillnaden i ditt arbetssätt, mellan din första och denna?

Med första boken kastade jag mig ut och skrev på känsla. Idag är jag mer mallad, intrig och karaktärer är mer genomtänkta innan jag börjar skriva. Både på gott och ont.


Hur arbetar du med research under ditt skrivande?

Än så länge har jag mestadels skrivit där jag står, d.v.s. polisvärlden. Men när jag är ute på okänt territorium söker jag upp någon att intervjua. Google är också bra.

Pressbild: Bookmark


Vilka är läsarna av dina böcker?

Alla som gillar kriminalromaner.

Vad har du fått för läsareaktioner?

Olika för varje bok så klart. Men eftersom jag skriver polisrealistiskt har många förfärats över vårt arbetsklimat.

Vad upplever du som jobbigast med att vara författare?

Ibland kan jag tycka att det blir väldigt ensamt att inte ha arbetskamrater. Från den ensamma skrivbubblan förväntas man sedan kunna stå på en scen och prata inför en massa folk, gärna ska man vara lite kul och underhålla också.


Vad tror du är din styrka som författare?

Min förmåga att spinna intriger med många vändpunkter. Och min erfarenhet som polis är guld värd i deckargenren.

Hur pass involverad är du i böckernas omslag? Vad tänker du om betydelsen av omslag?

Omslaget är jätteviktigt. En första chans att förmedla vad boken handlar om. Ofta blir slutresultatet en mix av mina idéer, förlagets åsikter och omslagsmakarens kreativitet.

Bild från Bookmark

Var hämtar du din inspiration ifrån?

Allt. Men inspiration är inget man som författare kan gå och vänta på. Då blir det inga böcker.

Vad vill du förmedla med dina böcker?

De ska främst underhålla. Men varje bok handlar om något som sker i samhället eller ett aktuellt ämne/brott.

Nu skriver du på en bok tillsammans med Mons Kallentoft. Vad fick dig att hoppa på detta?

Möjligheten att få jobba ihop med någon, och på så sätt både utvecklas och utmanas.

Vilka är utmaningarna/fördelarna med att vara två och skriva en bok ihop?

Utmaningarna – än så länge har det mest handlat om tekniska bitar. Som att wi-fin inte funkar när vi ska skypa från olika delar av jordklotet. Att vi inte kan jobba samtidigt i manuset utan risk att det blir strul.
Fördelarna – att kunna bolla idéer med någon som tänker lika skruvat som en själv, spinna vidare på den andres idé och tvärtom, kunna undvika fallgropar i ett tidigt stadium.

Vad anser du utmärker en bra bok?

Relationerna är viktiga i en bok, att man känner med karaktärerna och undrar hur det ska gå för dem.

Vilken är din favoritbok/författare?

Har ingen självklar.

Framtidsdrömmar? Planer framöver?

Sedan två år tillbaka skriver jag på heltid, vilket är en ynnest att få göra. Jag hoppas kunna fortsätta med det.

Om du fick ge ETT råd till en blivande författare – vad skulle det rådet vara?

Sätt upp ett mål/datum när boken ska vara klar, samt delmål under resan dit – och håll dig till det.




Pressbild: Bookmark

Mötet med Anna:

Eftersom vi endast träffats hastigt i ett vimmel, har jag inte lyckats skapa mig något riktigt intryck. (Det var även för trångt att ta ett bra kort ihop.)
Jag uppfattade dock henne som rak och trevlig. 


Tack för pratstunden/mailintervjun och lycka till i framtiden! 😊
/Brabocker_books









Har ni missat min recension av Annas bok på Instagram?

Här kommer den igen:


Titel: Sjusiffrigt
Författare: Anna Karolina @anna_karolina_larsson 
År: 2017
Sidor: 385
Genre: Thriller
Förlag: Bookmark @bookmark_forlag 

Handling:
Boken handlar om de tre kvinnorna och bästa vännerna Julia, Carla och Nikolina.
Carlas bror, som de alla bryr sig om, är skydig en stor summa pengar till en mycket farlig person, samtidigt som han sitter instängd i sin lägenhet med fotboja och inte kan gå ut. Därför bestämmer sig kvinnorna för att kidnappaa en miljadärson, Troy, och genom lösensumman få in pengarna. De kidnappar Troy, men allt går fel och de får ingen lösensumma utbetald. Troy skadas livshotande och hamnar på sjukhus där Julia arbetar som läkare.
Julia har ett år tidigare förlorat sin man och lille son i en tragisk olycka. Överraskande väcker Troy upp känslor hos henne och mot sin vilja blir hon långsamt förälskad i sin patient (samt fd kidnappningsoffer). Känslorna är Julia noga med att hemlighålla för sina väninnor. Troy vet heller inte vilka som kidnappade honom, eftersom de varit maskerade, och tror således bara att Julia är hans läkare och inget mer.
Hotet mot Carlas bror fortsätter och de blir tvungna att planera en ny kidnappning. Samtidigt är polisen dem tätt i hälarna och man får följa deras intensiva spaningsarbete på nära håll.
Det är en mycket spännande bok med intressanta karaktärer och rafflande intrig. Vänskap, hemligheter, sorg och svek, samt våghalsig aktion och kärlek.
Boken håller tempo och intresse genom varje sida. Det var svårt att slita sig och lägga boken åt sidan! Jag har inte läst något av författaren tidigare, men jag rekommenderar den varmt - lyckos er som har läsningen kvar! 😉😊📚✨📖

tisdag 9 januari 2018

Bakom Boken - "1793"

Intervju med Niklas Natt och Dag



Jag mötte Niklas på hans kontor i Stockholm. Vi satte oss med varsin kopp i hans "skrivarlya" och pratade om allt mellan himmel och jord som rör skrivande.
Hans debutbok är en av de bättre jag läst.

Vem är han egentligen, Bakom Boken?






Tre ord för att beskriva dig själv?

”Tänk utanför boxen.”


Vad var det som fick dig att börja skriva?

Som liten var jag ett lillgammalt, ensamt barn, och läste mycket böcker. Det var mitt umgänge. Böcker var magi. Jag har aldrig drömt om något annat än att bli författare. Jag ansåg att författare var det finaste man kunde vara! Men jag visste inte hur det skulle gå till. Jag tror inte jag var riktigt mogen då. Efter lumpen halkade jag in på en journalistutbildning eftersom att det handlade om att skriva. Sedan blev jag fast inom journalistiken. Eftersom jag arbetade inom magasin, kunde jag ändå få skriva kreativa texter och nöjde mig. Jag sköt på drömmen om att skriva böcker till framtiden.

Vid ca 35 hade jag en sk ”livskris”. Jag hade tröttnat på mitt jobb. Funderade mycket på vad jag ville bli. Det ledde till att jag äntligen började skriva.
Att börja var jättesvårt och jobbigt. Om man har drömt om någonting hela sitt liv är det väldigt läskigt att verkligen ta steget fullt ut. Tänk om drömmen misslyckas – vad ska man drömma om då? Det handlar om hela din identitet. Rädslan för att inte skriva färdigt, att misslyckas, var så mycket större än rädslan för att inte bli utgiven.
Mitt första utkast kasserade jag efter att ha skrivit 5000 tecken. Det var helt fel. Jag tänkte om.
Jag ville skriva en historisk berättelse. Min stora inspirationskälla var en bok av Umberto Eco som heter ”Rosens namn”. Jag ville skriva något i den stilen. Jag har även en mångårig relation till Bellman. Jag kände att 1700-talet låg närmast mig på grund av detta.
”1793” skrev jag under hela året 2014. Men jag hade gått och grunnat på boken i flera år innan dess.

Hur såg din skrivprocess ut när du skrev boken?

Jag skrev på kvällar/nätter och helger. Jag jobbade som frilansjournalist på dagarna. Efter cirka en månad blev min fru och jag gravida, vilket gav mig en deadline. Jag brukade ofta gå och fundera över ett kapitel i en vecka och sedan så skrev jag kapitlet under en sittning, t ex en lördag natt.
Jag behövde inte så mycket sömn då. Nu är jag mycket tröttare, då vi har små barn. Så processen med nästa bok kommer se annorlunda ut.

Vad var den största överraskningen med att skriva en skönlitterär bok?

Jag visste ju inte alls hur det var att skriva skönlitterärt. T ex hur länge får man lämna en karaktär ensam? Behöver man beskriva varje steg personen tar, eller kan man hoppa över saker?
Det tog ett tag innan jag verkligen förstod att jag fick göra precis som jag själv ville.

Vad är den största skillnaden om du jämför ditt första utkast med slutprodukten?

Det första utkastet var mycket längre. Jag är van som journalist att räkna tecken: 850 000 tecken mot 600 000 tecken. En fjärdedel rök vid redigeringen, varav de mesta var historisk text och miljöbeskrivningar. Handlingen var den samma.
Jag har hört av redaktörer jag pratat med att det är den största fällan man kan hamna i om man gör en historisk bok baserad på research, det är så mycket som du vill ha med. Det blir långa passager som endast blir folkbildande, inte underhållande för läsaren.

Två karaktärer skrevs om ganska drastiskt. Winge och Johannes Balk. Balk hade ett annat motiv i början än vad det blev i slutet. Winge och Cardell var som Sherlock och Watson, vilket inte fungerade i förlängningen. Winge var mer en stereotyp.


Har du sparat text och scener som du kan använda i senare böcker?

Jag har sparat alla åtta versioner jag skrivit av denna innan den blev färdig. Så jag har en hel del att hämta ifrån. Jag har sparat saker som kan bli embryot till nästa bok. En stor del av Johannes Balks historia togs bort. Det var verkligen ”kill your darlings” och tungt att göra. Jag hade gjort en gedigen research på detta.

Hur har du jobbat med research under ditt skrivande?

Det var mycket rörande 1700-talet som jag inte visste och var tvungen att ta reda på. T ex. hur ser ett rum ut? Vad har man på sig? Vad äter man? Jag gjorde ganska mycket allmän research innan jag började skriva. ”Stockholmskällan” är något som Stockholms kommun har. Jag läste mycket dagböcker från 1700-talet. Carl Tersmeden skrev en enorm dagbok som jag läste.

Vad lärde du dig av all research om 1700-talet?

Lärdomen var att det inte går att skriva på 1700-tals språk, det är för komplicerat. Min andra lärdom var att folk är som folk idag, samma tankar och samma problem: Vem är jag kär i? Vem är kär i mig? Vad ska det bli av mig? Det vara väldigt befriande att de hade samma bryderier som vi har idag.

Din bok är uppdelad i olika delar. Skrev du en del i taget när du skrev, eller var delarna något du skapade efteråt?

Del ett skrevs först. Del fyra var i alla fall planerad. Jag visste innan hur boken skulle börja och hur den skulle sluta. Det går inte att skriva om jag inte vet vart historien är på väg.
Men jag gjorde det lite lättare för mig pga strukturen. Del två och del tre är nästan separata noveller insprängda i berättelsen. Jag skrev boken i följd, i den ordning kapitlen hamnade i boken.
Jag hade tänkt mig del tre som något annat egentligen. Det fanns en monografi om Långholmen som var fantastiskt. Men när jag gjorde min research så upptäckte jag att just år 1793 fanns väldigt väl beskriven och alla de där människorna på Långholmen levde då. Det var jätteroligt att läsa! Prästen Neander, inspektör Björkman och vaktmästare Peter Petterson fanns på riktigt och hade exakt de personligheterna jag beskriver i boken.

Berätta om dina karaktärer i boken?

Cardell och Winge är upptagna med att springa mellan olika saker och lösa brottet, medan Kristofer och Anna Stina fick mer möjligheter.
Som manlig författare tyckte jag att Anna Stina var supersvår att skriva, eftersom jag inte vet någonting om hur det är att vara en ung tjej och jätterädd. Det enda sättet att skriva är att utgå från sig själv och bara låta henne vara en människa. Jag har med flit utelämnat hennes ålder, men man tar för givet att hon är ganska ung.

Winge är den jag helst skulle vilja vara. Smart och lite excentrisk och kanske lite tragisk på ett romantiskt sätt.

Jag läste i en annan intervju att du anser dig vara mest lik Kristofer Blixt, stämmer det?

Ja, absolut. Jag tog mycket från mitt tidigare uteliv i Stockholm när jag skapade Kristofer. Som ung var jag naiv, feg och lite korkad. Jag hade väldigt dåligt ölsinne, vilket ledde till att jag fick enorma minnesluckor. Till detta var jag även väldigt olycksbenägen och hamnade i situationer som jag visste inte skulle sluta bra. Man är inte riktigt kapabel att hantera den där tillvaron när man är ung. Men tack och lov gick det ändå bra för mig i livet, vilket det inte gjorde för Kristofer.


Dock tror jag att man som författare är lik alla sina karaktärer mer eller mindre. Jag är tyvärr ganska lik Johannes Balk också. Jag har en väldigt negativ syn på människor i största allmänhet under mina sämsta dagar. Man får ju ösa ur sig själv när man skapar sina karaktärer.

Vilken del av boken tyckte du själv var jobbigast att skriva? 

(Varning för SPOILER)

Våldtäktsekvensen med Anna-Stina och vakten, utan tvekan. Som man, är det obehagligt att skriva detta. I boken kommer det otäcka egentligen inte med, utan scenen beskrivs bara i några få meningar. Jag anser inte att våldtäktscener behöver beskrivas så ingående, utan läsaren kan själv läsa mellan raderna. På grund av dramaturgin så behövde scenen inträffa och det föll sig naturligt att spinnhuset var en plats där sexuella övergrepp ägde rum.
Vad gäller lemlästningen så var ju det otäckt i sig. Det är något jag själv är rädd för, att bli reducerad som människa och bli av med någon kroppsdel.

Under tiden med redigeringsarbetet av boken var jag själv med om en olycka där jag skadade en artär i armen, vilket ledde till att nerven gick av och känseln i fingrarna försvann. Det i sin tur ledde till att jag fick skriva om vissa scener, eftersom jag nu kunde förstå vissa av Cardells fantomsmärtor mycket bättre. Det var precis som om olyckan hade en mening för mitt skrivande.

Hur var det att redigera?

Jag tycker att redigeringsprocessen har varit bra. Det är ju något man är ganska rädd för innan. Att det ska finnas någon redaktör som vill ändra på allt och som skulle vara en mardröm.
Alla åsikter jag fick under processen var till största delen relevanta. Ofta var det saker som jag själv redan kände var en svaghet, men jag hoppades att jag skulle ha fel. Det tog lång tid, men det var värt det.

Vad tycker du är din styrka som författare?

Jag hade förväntat mig att få mer faktakritik. Jag har gjort så gott jag har kunnat och gjort mina läxor. Har jag gjort fel beror det på att jag är korkad och inte på att jag inte har varit ambitiös.

Du är ganska anonym som person?

Ja, jag hade tidigare en blogg. Det är superkul, men tar mycket tid.
Nu för tiden finns jag inte på sociala medier. Jag har begränsad fritid och jag vill inte sluta läsa, det är viktigt för mig. Sociala medier tar för mycket tid. Har jag tid över vill jag tillbringa den med en bok, inte på nätet.

Vad är du mest nöjd med nu när boken är färdig och ute i handeln?

Jag har verkligen gjort allt jag kunnat för att boken ska vara så bra som möjligt. Jag känner för mina karaktärer och jag vill att du som läsare också ska bli berörd. Om inte jag gråter när jag skriver, hur ska då du kunna gråta som läsare? Jag är nöjd då texten berör många.
Jag tycker även det är väldigt roligt med priset från Svenska Deckarakademin som ”Bästa svenska debut 2017”, eftersom boken inte är någon ”vanlig” deckare känns det extra stort att få detta.

Vem tror du är läsaren?

Jag vet inte. Det är ju allmänt känt att kvinnor är de stora kulturbärarna i vårt samhälle eftersom män inte läser. Jag vill att det ska vara en bok för alla. Även om det inte är en vanlig deckare, så hoppas jag ändå att den typiska deckarläsaren ska tycka om den.

Vad har du fått för reaktioner?

Jag hade inte förväntat mig att den skulle bli recenserad så mycket som den blivit. Det har varit flera positiva recensioner i media. Som debutant är det få som vet vem du är och få som bryr sig. Dock är det få läsare som sagt något direkt till mig. Jag har mest kontakt med människor som jag känner och som är partiska.

Vad har du för tankar om bokens omslag?

Jag hade lågt ställda förväntningar på min framsida, speciellt som debutant, men blev positivt överraskad. Jag har varit med att påverkat till viss del. ”Brunnsbacken” är en målning av J.Sevenbom (1773) som fanns med i mitt källmaterial. Framsidan är även påverkad av vinjetten från Narcos (TV-serie). Jag ville att framsidan skulle vara lite ”hårdare” och inte bara en typisk framsida med en vacker bild, text i kalligrafi och blodstänk.








Vad utmärker en bra bok?

Jag måste känna någonting. Jag älskar ett vackert språk, men det är inte det viktigaste när jag läser. Det måste finnas någon emotionell kärna. Så länge det finns, kan man förlåta nästan vad som helst.

Vad har du för favoritförfattare / bok?

Cormac McCarthy en favoritförfattare.
Två av mina favoritböcker är: ”Rosens namn” av Umberto Eco, samt ”From hell” av Alan Moore (seriealbum).

Om du fick ge ETT råd till en blivande författare – vad skulle det rådet vara?

Det är nog den enda frågan i den här intervjun som jag tycker är lätt att svara på: Läs!
Du lär dig att skriva genom att läsa, och det finns inget annat sätt. Bli handlöst och hopplöst förälskad i litteraturen, och hitta de böcker som kan ge dig en sorts känslomässig upplevelse som inte går att få på något annat sätt. Skratta och gråt över dina boksidor. Låt dig fyllas av en okuvlig längtan efter att dela med dig av samma sorts upplevelse till någon annan, skriv, misslyckas och försök igen. I takt med att du läser utvecklar du ett allt större vokabulär av litterära konventioner, och dem kan du vrida och vända på in absurdum. Jag önskar dig all lycka på vägen!

Vad gör du nu? Framtidsplaner?

Fram till årsskiftet sitter jag och går igenom den engelska översättningen och gör vissa ändringar. T ex översätter svenska gatunamn till engelska. Jag håller även på att avsluta alla mina frilansuppdrag.

Från och med 2018 kommer jag jobba heltid som författare och skriva på uppföljaren ”1794”. Vilket är en enorm lyx! Det har även varit en lyx att ha Fredrik (Backman) som vän som stöttat mig hela vägen genom allt. Vi diskuterade vad en debuterande författare kan räkna med att sälja. Det är fullt möjligt att ge ut en bok som förlaget är nöjd med och anses vara en framgång, men som ändå inte ger så mycket pengar i slutändan till författaren. Jag har därför haft rätt låga förväntningar för min bok och inte vågat hoppats så mycket. Men det har gått otroligt bra. Boken har blivit såld till 27 länder och jag kan redan efter en bok börja arbeta som författare på heltid. Det är fantastiskt roligt!



Mötet med Niklas:

Mitt intryck av Niklas är en mycket klok och omtänksam person, eftertänksam och beläst. Det var ett stort nöje att få prata med honom och någon att verkligen bli inspirerad av!



Tack för pratstunden och lycka till i framtiden! 😊
/Brabocker_books








Har ni missat min recension av Niklas bok på Instagram?

Här kommer den igen:


Titel: 1793
Författare: Niklas Natt och Dag
År: 2017
Sidor: 446
Genre: Historisk spänningsroman

Handling:
Låt er inte luras av framsidan eller baksidestexten på denna bok - här har vi en riktig pärla! 😊✨
Boken utspelar sig i okronologisk ordning under året 1793, uppdelat i höst, sommar, vår och vinter. Vi får följa främst fyra karaktärer, vars liv långsamt vävs ihop till en otrolig historia:

Mickel Cardell är enarmad, men döljer detta med en träarm. Hans kropp är stark och grov. En kväll drar han upp en död kropp ur vattnet, lemlästad på ett mycket brutalt sätt.

Cecil Winge är allvarligt lungsjuk och lever på lånad tid, vilket leder till att han är mycket blek och onaturligt smal. Polismästaren ber honom hjälpa till med fallet av den lemlästade kroppen. Ett uppdrag som Winge ser som sitt sista och därför mycket mån om att lösa.

Winge letar upp Cardell och tillsammans går de till dödgrävaren för att undersöka det nu rentvättade liket. Skadorna är värre än vad någon av dem sett tidigare. Vem har utsatt personen för en sådan grymhet och varför?

Kristofer Blix är en ung man, ännu tonåring, som tagit sig upp från Karlskrona till Stockholm för att söka sin lycka. Han blir vän med Rickard Sylvan och tillsammans smider de en plan för hur det ska kunna bli förmögna i staden. En plan som får ödestigra konsekvenser.

Anna Stina Knapp är en ung kvinna som lever med sin mor. Hon är ärlig och skötsam, men när modern dör faller hon offer för sin omgivning och hamnar oskyldig på Spinnhuset, Långholmen. En fruktansvärd plats där många kvinnor dör. Hur ska hon klara sig ur detta?

Boken ger en fantastisk inblick i hur livet var i Stockholm på slutet av 1700-talet. Både i miljö, karaktärer, uttryckssätt och det lugna tempot. Det viktigaste är kanske inte vem som är mördare, utan snarare vad som varit motivet till detta hemska brott? Det är en berättelse som länge kommer leva kvar hos mig och jag kommer med stor sannolikhet att läsa om boken längre fram bara för det vackra språkets skull.
Det är författarens debutbok, men boken i sig är en av de allra bästa jag läst i år utan tvekan! 😊📚🌟
Detta är en bok för er som vill läsa något som berör på djupet och som verkligen lever kvar.

tisdag 7 november 2017

Bakom Boken - "Jägaren"


Intervju med Kamilla Oresvärd



Precis som med Cecilia Sahlström så möttes Kamilla Oresvärd och jag på Bokmässan i Göteborg, närmare bestämt i Bokfabrikens monter.
Vi pratade kort och tog foton. Själva intervjun är sedan gjord via mail efter mässan.
Jag har läst båda hennes böcker, "Minnesbäraren" och "Jägaren".  Båda mycket skickligt skrivna.
Det är alltid spännande att få träffa en författare i verkligheten.

Vem är hon egentligen, Bakom Boken?


Tre ord för att beskriva dig själv?

Målmedveten, otålig och snäll.

Vad var det som fick dig att skriva en bok?

Litteratur har alltid varit en stor del av mitt liv. Jag lärde mig läsa tidigt och har bara fortsatt. Att jag började skriva själv kändes helt naturligt, som att ta mitt läsande ytterligare ett steg. 

Det som gjorde att jag till slut bestämde mig för att nu ska det bli en bok var när min mamma drabbades av ALS. Jag gick igenom det där klassiska som man alltid hör, att har du en dröm ska du inte vänta med att förverkliga den, för vem vet hur morgondagen kommer att se ut? När jag befann mig mitt i detta, förstod jag verkligen innebörden av det. 

Hur fick du idén till din debutbok ”Minnesbäraren”?

Idén fick jag från en tidningsartikel om en man som var dömd till sluten psykiatrisk vård. Han var på permission för att hälsa på vid sin mors grav och hade två vårdare med sig – och rymmer. När jag läste detta fick jag väldigt starka bilder i huvudet och tänkte att det här är ju början på min bok. Och det blev det.

Hur gick det till när du fick boken utgiven?

Jag började skriva på "Minnesbäraren" år 2012 och hade innan dess skrivit på andra manus. Några skickade jag in till förlag och, även om de inte blev antagna, fick jag mycket fin återkoppling från flera förlag och uppmuntran att fortsätta skriva. 

När jag skrivit klart så tog jag kontakt med Hoi förlag som gillade "Minnesbäraren" och gav ut den. Efter det har jag bytt förlag och ges numera ut av Bokfabriken.

Vad har du för skrivutbildning?

Jag har ingen formel skrivutbildning. Däremot har jag en bakgrund som kommunikatör vilket gör att skrivande alltid har varit en stor del av mitt jobb. Jag har dessutom läst litteraturvetenskap och språk på universitet vilket jag har nytta av i mitt skrivande.

Med hjälp återkopplingen jag fick från de förlag jag skickade mina tidigare manus till, utvecklade jag mitt skrivande och jag brukar se på den perioden som min skrivarskola. Jag är väldigt tacksam för att förlagen tog sig tid att hjälpa mig framåt på det här sättet.

Hur ser din skrivprocess ut?

Först arbetar jag snabbt, utan krav på någonting annat än att få ihop min story. När jag har ramarna klara och vet att jag har en story som håller börjar jag fylla på, fördjupa och bygga ut. Jag arbetar igenom mitt manus ganska många gånger och är den typen av författare som har lite svårt att släppa taget. Jag vill gärna fila och fila, men eftersom jag har jag en deadline att förhålla mig till måste jag till slut trycka på ”skicka”, var sig jag vill eller inte. Därefter följer ytterligare rundor med redaktör för att förbättra manuset ännu mer. Grundresearch gör jag innan jag börjar skriva, men den största delen gör jag under tiden som mitt manus växer fram. 

Är det något som har förändrats mellan din första och andra bok vad gäller process eller tid?

Ja, absolut. Ju mer jag skriver, desto mer slipar jag på min process och mitt sätt att skriva . Som i alla andra professioner blir man bättre med rutin. Nu vet jag till exempel att jag kan spara väldigt mycket tid genom noggrann planering och förarbete innan jag sätter igång med själva skrivandet. 

Foto: Lisa Jabar

Är det lättare eller svårare att skriva bok nummer två?

Både och. Lättare på så sätt att jag har mer rutin, men svårare på så sätt att jag ställer högre krav på mig själv att skapa en lika bra, eller helst ännu bättre, bok än den första.

Berätta något om din huvudkaraktär Stina Seger

För mig har det mänskliga varit ett nyckelord när jag har skapat mina karaktärer. Jag vill att man ska kunna känna igen sig i dem och tänka att det där skulle faktiskt kunna hända mig. Jag sätter dem i intressanta sammanhang och ser hur de hanterar det. 

Stina Seger är min huvudkaraktär och jag brukar likna henne vid en kaktus. Lite taggig utåt och svår att komma inpå livet, men väldigt mjuk och blödig inuti. Hon är väldigt duktig på sitt jobb men går igenom en tuff period i sitt liv och istället för att ta hjälp väljer hon andra mer destruktiva vägar att hantera det. Tyvärr alltså inte på ett bra sätt, men det är ju så vi människor är. Vi väljer inte alltid den mest rationella och kloka vägen (även om de flesta tack och lov inte går så långt som Stina).

Vilken av karaktärerna ligger dig närmast?

Stina, främst för att jag har låtit henne gå igenom det som jag själv gick igenom med att förlora en älskad mamma i ALS. Jag vill dock vara tydlig med att Stina inte är jag och Stinas familj är inte min familj. Det finns likheter, men olikheterna är ännu större.

Vad är du mest nöjd med i skapandet av dina böcker?

Min ambition har alltid varit att skriva välskrivna kriminalromaner med hög spänningsfaktor. När jag läser alla de recensioner som jag har fått känns det som jag har lyckats med det. Ord som ”snabbt tempo”, ”jag kunde inte sluta läsa” och ”bladvändare” återkommer ofta och det är precis det jag har velat åstadkomma. Dessutom får jag ofta höra att mina böcker är just välskrivna och det gläder mig mycket.

Vad fokuserar du på i din andra bok ”Jägaren”?

Besatthet! När något blir så viktigt att det till slut blir det enda man lever för och det enda som är viktigt. Att inte sky några som helst medel för att nå det man föresatt sig. 

Vad vill du att läsaren ska ta med sig när de läst dina böcker?

Att man ska känna att det här var ju riktigt bra. Att man vill ha mer!

Vad är tanken och hur mycket är du involverad i omslaget på dina böcker? 

Grundidén med omslagen är att de bygger på en scen i boken. Jag är involverad och är med och tycker till under tiden som de växer fram. Samtidigt inser jag att min formgivare (Anders Timrén) är proffs på det han gör och jag måste lita på att han vet vad som fungerar bra säljmässigt, men också rent praktiskt på så sätt att det ska vara snyggt både i tryck och digitalt.


 

Var hämtar du din inspiration ifrån när du skriver?

Inspirationen kan komma från överallt. Det kan vara ett samtal jag hör, en människa jag möter, något jag läser, ser på teve, en resa. Jag är som en svamp som suger åt mig allt.
  

Vad tror du är din styrka som författare?

Oj, svårt att svara på. Kanske min förmåga att portionera ut storyn så att spänningen alltid är hög. Jag stryker mycket som jag känner drar ner tempot. Samtidigt är det en balansgång. Det måste ju även finnas möjlighet att lära känna karaktärerna och miljöerna.  

Kommer det komma fler böcker om Stina Seger? 

Jag arbetar just nu med del tre i serien så ja, det blir det. 

Vad utmärker en bra bok?

På samma sätt som något är vackert beroende på vem betraktaren är, kan en bok uppfattas som bra eller inte bra beroende på vem läsaren är. Jag tycker därför att frågan om vad som är bra eller inte är bra är svår att svara på eftersom det är väldigt subjektivt. Ska jag gå till mig själv måste en bra bok ha en viss språklig höjd, men den måste också fånga mig och sedan lyckas hålla mig kvar. 

Har du någon favoritbok/favoritförfattare?

Patrick Süskind ”Parfymen” är en gammal favorit. När det gäller lite nyare litteratur så fastnade Malin Person Giolitos ”Störst av allt” och Mats Strandbergs ”Hemmet”. Fantastiska böcker, var och en på sitt sätt.

Framtidsdrömmar och planer framöver?

Väldigt konkret är planen framöver att färdigställa och ge ut del tre i Segerserien. Mer övergripande vill jag få fortsätta skriva och utveckla mitt författarskap till att bli bland de bästa i Sverige.


Mötet med Kamilla:

Mitt intryck av Kamilla är en lugn och klok kvinna med härlig utstrålning. Det var trevligt att ses i bokvimlet, och hoppas att vi ses igen i samband med kommande böcker.



Tack för pratstunden och lycka till i framtiden! 😊
/Brabocker_books


Har ni missat mina recensioner av Kamillas böcker på Instagram?

Här kommer de igen:


Titel: Jägaren
Författare: Kamilla Oresvärd @kamillaoresvard 
År: 2017
Sidor: 312
Genre: Kriminalroman


Handling:

Ett fruktansvärd mord har skett på en ung kvinna. Hon är dödad genom ett stort antal knivhugg och det är hennes lillasyster som hittat henne i köket då hon kom hem efter en sen natt på stan. Vem kan ha gjort detta fruktansvärda dåd och varför? Polisen har få ledtrådar att jobba med. Det är kriminalkommissarie Stina Seger och hennes team som blir inkopplade att lösa fallet:
Stina är sliten och trött. Jobbar alltför hårt, samtidigt som hon i tysthet har sorg efter sin mamma som nyligen gått bort i ALS. Hon jobbar tillsammans med Lovisa, en ung kvinna som fokuserar allt på att göra karriär inom polisen och David, som har svårt att komma över sin skilsmässa och att gå vidare, samt Dan, teknikern som har full koll på sitt jobb och att hitta de rätta ledtrådarna, samtidigt som hans privatliv inte alls går som han planerat. Starka karaktärer som berör läsaren och ger extra djup åt historien.
Dessutom handlar boken om Aron, som vill hämnas - men för vad? Och varför? Samt om Clara, som letar efter kärleken och nu äntligen verkar ha hittat rätt. Eller?
Historien vävs ihop på ett mycket skickligt sätt, alla småsaker som planteras ut får sin förklaring och vem som egentligen är mördaren är mycket svårt att lista ut. Det är inte förrän i slutet som allt får sin förklaring.
Välskriven, svår att lägga ifrån sig, tankvärd och överraskande slut. Jag längtar redan efter nästa bok eftersom jag vill läsa mer om karaktärerna i teamet…
😊👍📚🍁

Boken går att köpa på:
Adlibris och Bokus

Titel: Minnesbäraren
Författare: Kamilla Oresvärd @kamillaoresvard 
År: 2015
Sidor: 350
Genre: Kriminalroman

Handling:
Boken utspelar sig i Göteborg där ett gammalt lik hittas i en jordkällare då nuvarande ägare ska renovera. Samtidigt rymmer en man som suttit instängd på psyket i större delen av sitt liv pga ett brutalt mord han begått på en ung flicka då han var ca 20 år. Han har varit nerdrogad länge och har svårt att se vad som är verkligt, men ju längre han är på rymmen, ju mer försvinner medicinernas verkningar ur hans kropp. Han börjar minnas…
Det blir kommissarie Stina Seger och hennes grupps uppgift att lösa dessa två fallen. Hitta vem den mördade i jordkällaren var, samt hitta rymlingen innan han mördar någon igen. Efter ett tag framkommer ett tydligt samband mellan de båda händelserna och de får reda på fakta om hur mentalvården skötts i Sverige som är mycket skrämmande… 
En stark bok om hur människors val och övertygelser påverkar övriga händelser. Om man handlar i övertygelser man tror är rätt, kan man ändå vara ond? Vad är ondska? Kan man förlåta?
Boken är välskriven med intressanta karaktärer. Som läsare får man en bra förståelse för varför personerna i boken agerar som de gör, vilket stärker trovärdigheten. Man vill bara läsa vidare. Jag ser fram emot att läsa fler böcker av Kamilla i framtiden! 😊📚👍

Boken går att köpa på:
Adlibris och Bokus

tisdag 24 oktober 2017

Bakom Boken - "Vit syren"

Intervju med Cecilia Sahlström



Vi möttes på Bokmässan i Göteborg. Pratade, skrattade och tog foton. Men själva intervjun är sedan gjord via mail efteråt.

Jag har tidigare läst och recenserat hennes bok, som jag tyckte mycket om. Men jag hade ingen aning om vem författaren var innan vi sågs.

Vem är hon egentligen, Bakom Boken?


Tre ord för att beskriva dig själv? 

Fantasifull, energisk och gladlynt. Även intelligent, enligt min man. 😊 

Hur länge har du skrivit? 

Jag har egentligen alltid skrivit, känns det som. Dagböcker, dikter, små berättelser, men första gången jag skrev en hel roman var när jag var 18 år. Det var en tävling som ett bokförlag hade – oklart vilket förlag för det kommer jag inte ihåg. Om jag inte missminner mig var det Astrid Lindgren som vann (men det kan vara en efterkonstruktion). 

Vad fick dig att skriva just "Vit syren"?

Det som fick mig att skriva boken var att jag hade gått en kurs på Ljungskiles folkhögskola, i journalistiskt skrivande. Läraren sa att jag skrev som en deckarförfattare. Detta var 2006 på våren. Det tände något inom mig: Lusten och viljan att skriva. På hösten skrev jag "Vit syren". Det tog mig fyra veckor. Men sen låg den där, oredigerad i nio år.

Hur fick du idén till handlingen?

Eftersom jag har arbetat så många år som polis och är specialiserad på relationsvåld, sexualbrott och brott mot barn, blev det ganska naturligt att berätta om sådant i min första roman. 

Boken är väldigt välskriven. Vad har du för utbildning?

Tack. 😊 Journalistiskt skrivande, en folkhögskolekurs. Men jag har alltid läst oerhört mycket och min mor var svensklärare. Redan som mycket ung lät mamma mig vara med och rätta hennes gymnasieelevers uppsatser i svenska. Jag fick en naturlig ingång i det skrivna ordet. Det var en ynnest att växa upp med en sådan mamma.

Hur ser en vanlig skrivdag ut för dig?

Jag intervjuade en gång författaren Peter Martin och han sa att författandet inte enbart kan vara lustdrivet, för då blir det ingenting av det. Man måste se det som ett arbete, vilket som helst. Och jag håller med om det. Eftersom jag ser det så, är jag väldigt disciplinerad när jag väl har bestämt mig. Eftersom jag arbetar heltid, så har jag inte så mycket tid över till skrivandet. Men när jag väl sätter mig är det full koncentration. Bok nummer två började jag skriva på i våras, men det blev inte så mycket gjort. Så jag satte mig varje dag under tre veckors semester och skrev. När semestern var slut hade jag skrivit drygt halva romanen. Det räckte för att jag skulle känna att jag kunde fortsätta på kvällar och helger. En knapp månad efter semesterns slut, var råmanuset färdigt och skickades till bokförlaget. 

Hur lång tid tog det från idé till färdig bok?

Det beror på hur du menar. Jag skrev ju romanen så snart jag hade kommit på vad jag ville skriva om. Det tog fyra veckor från idé till råmanuset var klart. Men sen gavs "Vit syren" ut först 2016, på ett litet förlag i Lund. Ganska snart efter det blev jag kontaktad av Bokfabriken, som ville ge ut den igen i ett reviderat skick. Den 1 juni i år, 2017, kom den ut där.

Vilka är huvudkaraktärerna i boken?

Huvudkaraktärerna, som också lever vidare i nästa bok, är först och främst kommissarie Sara Vallén och inspektör Rita Anker. Sara är en energisk och kompetent polis, men visar inte så mycket av sig själv. Hon har en komplicerad relation till män. Rita är yngre, stor, stark och kaxig. Hon är väldigt lojal mot Sara och en god vän. Sara och Rita är på något sätt varandras motsatser samtidigt som delar värderingar och därför fungerar de också väldigt bra ihop. Jag kände att Sara behövde ha ett komplement. Sara är mer gåtfull, man får inte veta så mycket om henne. Rita är mer tydlig i sin karaktär, tycker jag själv. 

Var hämtar du din inspiration ifrån?

Från mitt förflutna inom polisen men också från socialtjänsten, där jag arbetar idag.



Ingen i boken är genomgående ond eller god. Hur ser du på människor som begår onda handlingar? 

Det kan verka naivt, men jag är övertygad om att människan föds god, men att vi formas av de värderingar vi möter under livet och av det som andra förväntar sig av oss. Vi är liksom produkter av dessa förväntningar. De allra flesta människor begår handlingar som betraktas som mer eller mindre dåliga eller onda. Att säga elaka saker till en människa, är i sig en ond handling för att den är avsedd att skada den andra. Jag tror dock att det finns skruvade och skadade människor som framstår som onda. I "Vit syren" försöker jag beskriva bakomliggande orsaker till att grova brott begås, som t ex förtvivlan och utanförskap, rädsla och aggression i en salig blandning. Men också just att människor kan vara riktigt skruvade.

Vad var jobbigast/svårast med att skriva boken?

Det absolut svåraste och jobbigaste var redigeringsarbetet. Svårt för att jag upplevde att jag blev blind för min egen text. Jobbigt för att jag var tvungen att ta bort så mycket, det gjorde ont och gav en hel del ångest. Uttrycket ”kill your darlings” är så bra! För det är precis så det känns. 

Därefter tycker jag att det är väldigt svårt att hantera anonym och nedsättande kritik.

Vad är du mest nöjd med efteråt?

Jag är mest nöjd med att jag lyckades genomföra projektet "Vit syren" och att det blev så bra som det blev. Däremot är jag övertygad om att jag kommer att utvecklas som författare och därför är kritik som är konstruktiv så himla bra. 

Vad tror du är din styrka som författare?

Mitt språk, som ofta beskrivs som rappt. 

Vad vill du förmedla med din bok?

Att visa att den här typen av brott är klasslös och att utsatthet finns överallt. Jag tyckte också att det var extra intressant att förlägga handlingen till Lund, en akademisk stad med stor andel intellektuell medelklass. Men som överallt annars räcker det med att skrapa på ytan, för att man ska få se vad som verkligen försiggår bakom de fina fasaderna.  Jag vill också förmedla att det är så mycket som vi människor inte berättar om oss själva. Att vi är snabba på att döma människor, utan att ha en aning om vad de bär på och har med sig.

Vad har du fått för läsarreaktioner?

Väldigt blandat. Allt från att den är fantastisk till att den är tråkig. 

Boken är den första i en planerad serie om jag förstår det hela rätt?

Ja, jag har skrivit klart nummer två, den ligger på förlaget nu. Titeln är "I egna händer". Den handlar om utsatthet, från två olika perspektiv. Sara tar mer plats i den här romanen. Mer vill jag inte berätta.  
Jag har även skrivit synopsis på roman nummer tre. Jag tänker att jag nog ska skriva ytterligare några i den här serien om Sara Vallén och Rita Anker. 

Vad utmärker en bra bok?

Språklig höjd, att berättelsen vill mig något. 

Vilken är din favoritbok och/eller författare?

Torgny Lindgrens "Batseba och Ljuset", Håkan Nessers "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö", Amos Oz "Släktkrönika", Margret Atwoods "Handmaid’s tale" och Emile Ajars "Kung Salomos ångest".

Framtidsdrömmar och planer?

Planerna är för närvarande att börja skriva på min tredje roman i serien. Jag har dock en del research att göra först. Därefter får vi se om jag kanske ger mig på att skriva klart en annan roman (ingen deckare) som jag påbörjade för några år sedan, men som ligger i den virtuella byrålådan.

Min framtidsdröm är att utvecklas i mitt författarskap, att kunna försörja mig som författare, att få kontrakt med utländska utgivare – att bli läst över hela världen!



Mötet med Cecilia:


Mitt intryck av Cecilia är en varm och härlig kvinna med positiv utstrålning. Jag är så glad att vi fick chansen att mötas i Göteborg och hoppas att vi ses igen i samband med kommande böcker.



Tack för pratstunden och lycka till i framtiden! 😊
/Brabocker_books


Har ni missat min recension av boken på Instagram?

Här kommer den igen:


Titel: Vit syren
Författare: Cecilia Sahlström @cillan0224 
År: 2017 (2016)
Sidor: 324
Genre: Kriminalroman

Handling:
Boken handlar om kommissarie Sara Vallén vid våldsroteln i Lund.
Hon är mamma till tvillingdöttrar samt en 17 årig son, lever skild från barnens pappa, som hon inte har den bästa relationen med. Hon är mycket duktig på sitt jobb och har bra kollegor.
En dag hittas en ung tjej svårt misshandlad och med livshotande skadad i Lunds stadspark. Det är Saras son Johannes, som hittar henne av en slump och ringer polisen. Dessvärre blir han pga detta huvudmisstänkt för dådet och häktad, samtidigt som Sara blir avsatt från fallet. Sara inser att polisen fokuserar på fel saker och försöker på egen hand, samt med hjälp av sin vän, inspektör Rita Anker, att ändå fortsätta rota i fallet. Vem kan ha gjort detta hemska? Och vad betyder symbolen med en vit syrénkvist? Ju mer de rotar i fallet, desto mer inser de att det hela är mer komplext och tar sig längre tillbaka i tiden än de först kunnat ana.
Boken är lite annorlunda som kriminalroman, eftersom läsaren hela tiden följer polisens arbete. Man får uppleva hur lång tid saker tar, och när saker missas. Den känns trovärdig verkligheten. Man får även veta bakomliggande orsaker till att saker sker, att ingen är genomgående ond utan en orsak. Välskriven med bra språk. 🙂📖
Detta är den första boken i en planerad serie om Sara Vallén och Rita Anker.